Analysartikel i Aktuell Hållbarhet 19 sep 2018

Det goda varumärket har de globala målen som ledstjärna

Är det tillräckligt att företagen integrerar de globala målen i sin verksamhet, eller bör företagen integrera de globala målen av rätt skäl? Och vilka skäl är i så fall de rätta? Är det de ekonomiska skälen, de lagliga, de etiska eller de filantropiska?

Har du hört talas om strutboll? Det är en sällskapslek där alla sätter en strut över ansiktet. I den spetsiga änden av struten finns ett litet hål man kan se ut genom. När alla har fått en strut över ansiktet spelar man fotboll tillsammans. Det är en fantastiskt rolig lek och alla får ett utmärkt fokus, men det blir ruskigt svårt att samarbeta och se helheter. Strutboll är inte bara en rolig lek utan den belyser även ett problem vi har, när
vi ska arbeta med hållbar affärsutveckling för att tillsammans nå de globala målen 2030.
I vårt samhälle delar vi upp olika branscher och kunskapsområden i silos. Företag driver avdelningar och affärsområden i stuprör och ovanpå det stressar vi som galningar för att bocka av våra listor. Vi
får tunnelseende och fattar alltför kortsiktiga beslut, skapar isolerade strategier och hinner inte hitta rätt skäl till att engagera oss i de globala målen.

Vi har ett gemensamt ansvar för att nå målen, på tvärs genom nationer, organisationer, näringsliv, religioner och politik. Ett företag med sina medarbetare, ägare, kunder och leverantörer är en slags social institution, ett slags samhälle i sig,utan landsgränser. Ett företag kan sträcka sig över flera olika kontinenter, nationer,kulturer och religioner, samtidigt varje dag, både digitalt och fysiskt. Därför har vi företagare ett stort och ansvarfullt uppdrag för att vi ska nå de globala målen till år 2030.

Det finns en risk att vi engagerar oss på ett ineffektivt och motsägelsefullt sätt i hållbar utveckling. Vi begränsar negativa avtryck utan att utveckla nya affärsmöjligheter. Vi låter de globala målen bara bli en konkurrensfördel i marknadsföringen, istället för att engagera oss genom hela vår affärsidé, affärsmodell och värdekedja. En del företag driver hållbarhetsarbetet på en egen avdelning eller som en isolerad process och andra nöjer sig med några välgörenhetsprojekt. Och inget av det är fel, allt är bra, men vi kan få ut så mycket mer av hållbar utveckling om vi engagerar oss av rätt skäl.

Vilka skäl är då rätt? Är det de ekonomiska skälen? Hållbarhet har visat sig vara lönsamt. Eller är det för att det stärker varumärket, eller är det på grund av att lagen säger så? Finns det etiska skäl att svara upp mot? Är det för att medarbetare, kunder och samhället förväntar sig det? Eller är det av filantropiska skäl, för att ägare och ledning vill vara med och bidra till en bättre värld, för sin egen och framtida generationers skull?

Vi företagsledare behöver ta ställning till hur vi förhåller oss till de globala målen och av vilka skäl vi väljer att engagera oss för att skapa så mycket nytta som möjligt för medarbetare, leverantörer, kunder, ägare och hela samhället.
Många kunder använder redan i dag sin köpkraft politiskt för att vara med och bidra till en bättre värld, intresset för hållbara lösningar ökar bland konsumenter.
Svensk Handel säger sammanfattningsvis i sin hållbarhetsrapport att vi är inne i en fas där hållbarhetsarbetet inte längre drivs från påtryckarhåll utan är en process som företag proaktivt driver framåt.
När kunder köper produkter och tjänsterav företag som redan i sin vision visar att de vill vara med och bidra till de globala målen och som låter detta genomsyra
företagets affär, både genom att ta bort samtliga negativa avtryck på natur, djur och människa, och genom offensiv affärsutveckling med nya hållbara lösningar på
dagens problem kommer vi att nå de globala målen 2030.

Genom att integrera målen in i företagets visionsarbete ökar medarbetarnas engagemang (det finns siffror på att medarbetare ökar sitt engagemang med hela sex gånger då företaget har ett högre syfte
med sin vision än bara ekonomisk tillväxt). Kunderna blir stolta över sitt köp och berättar för sina kompisar om vilken bra affär de gjort.

Det goda varumärket har en vision om att vara med och bidra till en bättre värld, utifrån sin expertis och kärnverksamhet, som knyter an till de globala målen 2030.

Det goda varumärket tar ett etiskt ansvar utifrån medarbetares, kunders,leverantörers och samhällets krav och förväntningar på hållbar utveckling.

Med SSP (Sustainable Selling points) istället för de traditionella USP (Unique Selling Points) konkurrerar det goda varumärket genom att bli vald för hur de lever sin vision genom sin affärsidé i varje kontaktyta och möte med kund. Från marknadsföring och försäljning till mötet på den fysiska eller digitala platsen, till framtagandet och leverans av produkter och tjänster, i prissättning och i mötet med företagets medarbetare.

När kunderna är stolta över sina köp berättar de gärna för sina vänner och bekanta om vilket bra köp de gjort. Det goda varumärket är ett starkare varumärke eftersom kunderna har blivit deras bästa säljare.

En del företagsledare menar att det ökade intresset för socialt ansvarstagande gör att företagen fått en ny roll och att CSR därför hotar marknadsekonomin. De menar att ett företag bidrar bäst till
samhället genom att producera tjänster och produkter till bättre kvalitet och lägre pris än konkurrenterna, inom rådande lagar och av vinstintresse. Det är vinstintresset som får företaget att tänka
långsiktigt, att bry sig om sitt rykte, betala räkningar och hålla ingångna avtal. En del företagsledare frågar sig om företaget fått nya huvudmän förutom sina ägare. Några argumenterar för att det borde räcka med
välgörenhet så företagen kan fokusera på sin kärnverksamhet.

Det är inte fel att företag drivs i olika stuprör med expertis inom sitt affärsområde, det är inte heller fel att vi harolika branscher och kunskapsområden.
Vi behöver sortera och gruppera för att bringa ordning och reda, men ibland behöver man ta av sig dumstruten för att kunna se helheter och sammanhang och
sätta långsiktiga strategier som skapar lönsamhet för alla parter; natur, djur och människa (ägare, medarbetare, leverantörer och kunder).

Samla företagsledningen och undersök vilket eller vilka av de 17 globala målen, som ni med er expertis och kärnverksamhet, bäst kan vara med och bidra till. Sätt sedan en kraftfull vision som visar hur ni är med och bidrar till de globala målen 2030.

När ni kopplar er vision till de globala målen, låter er affärsidé, värderingar och alla kontaktytor med kund svara mot er vision utifrån vad kunder, medarbetare,
leverantörer och samhället kräver och förväntar sig av er, engagerar ni er av rätt skäl och det skapar långsiktig lönsamhet för alla parter.

Bygg det goda varumärket så blir kunden er bästa säljare

comments powered by Disqus